Rebecca Ritzén

Det går lite bättre den här gången. Mycket enklare att äta om man säger så. Skönt! Idag har jag ätit yoghurt till både frukost, lunch och mellis. Haha. Men jag har även petat i mig en bit kladdkaka och en banan. Bananen åt jag med sked ;) Är snart dags för middag också men då blir det soppa. Tomatsoppa, älskar det!

Nu är jag svullen igen. Opererade ju bort den andra visdomstanden igår.. Den här gången gjorde det inte riktigt lika ont när jag kom hem, men det kan också bero på att jag gjorde det senare på dagen. Iallafall, när jag vaknade i morse så kändes det. Antagligen för att jag inte tagit någon tablett sen jag la mig kvällen innan och att jag inte rör käken när jag sover så det blir stelt.

Det är dessutom lite enklare att äta eftersom att det inte gör riktigt lika ont. Klart det känns men inte som förra gången om man säger så. Men nu visste jag ju vad jag skulle förvänta mig och det gjorde jag inte förra gången.

Sitter på lunchrast i skolan nu och har precis käkat lite yoghurt. Kanske låter äckligt, man tror att den ska vara varm men den var faktiskt relativt kall. Phew! Blir att sleva i sig soppa och yoghurt de närmsta dagarna...

Börjar närma sig nästa bortoperation av en visdomstand, denna gången på vänstersidan. På onsdag händer det... Kommer leva på tomatsoppa och yoghurt ett par dagar! Haha, nej men håll tummarna för mig :)

Allt går bara bättre och bättre nu. Svullnaden syns knappt, eller okej, lite. Blåsorna i underläppen är dock kvar och idag har jag stört mig extra mycket på dem, åhh.. Det positiva är att dem inte gör ont.

Men iallafall, börjar kunna tugga mer och mer, åt tacos idag faktiskt. Skippade däremot brödet och käkade med gaffel. Haha! Men det är lika gott det med :) Upptäckte en annan sak idag också och det är att jag har fått ont i tänderna på vänstersidan där jag inte ens gjort någonting. Började fundera på om tänderna möjligtvis kan ha flyttat sig lite eller om det är så som mamma sa. Att jag har överansträngt den sidan, jag menar, jag har ju bara tuggat på den sidan ett tag nu och jag brukar ju vanligtvis använda högersidan. Hmm??!!

Time for hexidin, bye!

Fjärde dagen och svullnaden börjar gå neråt. Idag har jag också tuggat mera, ingen mera soppa här inte! Käkade mackor och så har jag också tryggt i mig lite korvgryta med ris och några clementiner. Så det går frammåt ;)

Igår när jag skulle skölja med hexidin så upptäckte jag att jag hade värsta blåsorna innanför underläppen :o Inga som gjorde ont utan dem bara var där och de är kvar idag också. Stör mig lite på dem för det känns att dem är där, irriterande. Hoppas verkligen att dem försvinner snart!

Åhh! Vet ni hur irriterande det är att jag måste vänta minst en halvtimme efter att jag borstat tänderna innan jag kan skölja med hexidin? (heter det så?) Enormt irriterande ska jag säga er. Jag vill gå och sova nu....

Tänkte att ni kanske ville se hur svullen jag var igår. Jag liknar en uppblåst hamster eller hur?
Kan ju tillägga att det är ungefär lika illa idag...

Mitt saliv smakar salta solrosfrö skal ibland! Tänkte ifall ni ville veta.

Under det senaste besöket opererade jag bort en visdomstand, eller jag gjorde inte det utan läkarna haha, men jag tror ni fattar. Det var inte alls som jag trodde, utan jag trodde att det var som att dra bort en vanlig tand. Men icke sa Nicke. De sydde ju stygn och så fick jag lappar om att jag skulle käka värktabletter. 600mg tre gånger dagligen skulle jag trycka i mig, samt att jag skulle borsta tänderna som vanligt och sen vänta minst en halvtimme innan jag skulle skölja med hexidin. Det låter kanske enkelt men det var svårare än jag trodde.

Bedövningen jag fick innan operationen började ge sig precis innan vi slutade skolan, ja jag gick tillbaka till skolan för jag trodde vi skulle ha matteprov nästa vecka, men nej. Så när jag kom hem la jag mig i soffan för jag kan ju säga såhär att det gjorde himla ont. Jag skulle inte kunna äta, för att tugga var jävligt svårt och det var lite svullet, så jag fick sleva i mig soppa. Och det var inte heller så enkelt, för att varje gång jag skulle svälja så gjorde det ont.
I broschyren jag fick med mig hem stod det att det svullnaden skulle vara värst andra och tredje dagen och det stämde.. Jag såg ut som en uppblåst hamster på ena sidan, inte alls fint.
Idag (tredje dagen) gör det dock inte alls lika ont men svullnaden är ungefär samma men jag tror den börjar släppa lite...

Den här veckan blir det ingen träning för mig, jag som är värsta träningsnörden vanligtvis tycker att det är rätt skönt att inte träna, även om jag saknar det. Men jag hade bara tänkt vara ledig i en vecka, och det har gått en halv nu. Det stod i broschyren att jag skulle ta det lugnt de första dagarna och det har gått två dagar nu så egentligen skulle jag kunna träna nu tror jag. Men jag tror allvarligt talat inte att det är så himla kul att träna med en svullen mun plus att det gör lite ont och jag tror det blir lite svårt att andas, så jag har valt att vara ledig en hel vecka, även om jag kanske skulle kunna träna imorgon eller i övermorgon. Så jag börjar träningen på måndag igen, exakt en vecka efter operationen.

Det värsta är att jag ska göra om detta om en månad igen, något som jag inte alls ser fram emot.....

förra gången: Ja, jag glömde ju bort att berätta om vad vi gjorde sist så jag tänkte ta och göra det nu. Jag fick fylla i lite papper där jag skulle sätta ett kryss om var jag tyckte att jag befann mig. Ja, egentligen fick vi inte göra alls mycket, utan det var bara papper och sen fick vi också se en bild från sidan på hur jag kommer att se ut efter operationen, hur min käke flyttats fram. Till en början såg det väldigt konstigt ut, olikt för att vara jag men jag tror det kommer bli riktigt bra.
Jag fick också reda på att jag skulle dra ut tänder, fem stycken totalt och att jag skulle få tandställning om inte allt för lång tid. Operationen som vi trodde skulle bli av i trean blir tydligen på våren/sommaren i tvåan, vilket jag tycker är superbra för då slipper jag oroa mig över studenten och alla uppgifter och allt sånt där. Det gjorde mig glad.

Senaste besöket: Jag hade fått ett brev hemskickat där det stod att jag skulle dra ut tänder. Antalet jag skulle dra ut idag var oklart, utan det skulle jag få reda på när jag väl kom dit. Pappa och jag hade jättesvårt att hitta parkering eftersom att våran vanliga plats vid pepparkakshuset var fullt och oftast stog det att det var förhyrda platser vart vi än åkte så vi fick åka och kolla på den stora parkeringen, där var det parkeringsplatser för arbetande och på andra sidan var det fullt så vi fick åka vidare och tillslut hittade vi en parkering en bit därifrån.

När jag väl kom in så fick jag träffa en sköterska som inte hittade de röntgen plåtar som hon behövde, de hon hade var för gamla. Så vi fick plåta nya men hon hade lite problem så jag fick sitta i korridoren sålänge, korridoren var tom så det kändes rätt så ensamt. Tillslut kom hon igen och allt var fixat så det var bara att hoppa in i maskinen som sedan snurrade ett varv runt mitt huvud innan det var klart.

Därefter fick jag träffa en tandläkare, en manlig en, tror han hette Johan Nilsson som sedan berättade vilka tänder jag skulle dra ut den här gången och hur vi skulle göra nästa gång. Den här gången skulle vi ta högersidan, en visdomstand och en vanlig tand skulle bort. Så jag fick gå till ett operationsrum och jag kan ju säga att det var lite läskigt först för jag hade ju aldrig varit med om något sånt förrut, men sköterskan berättade vad hon gjorde och jag fick svälja en tablett, ibumetin tror jag det var. Och inte långt därefter kom Johan igen och satte i bedövningssprutor. Mamma brukar välja att inte sätta bedövning eftersom hon tycker att det gör så ont men jag tycker inte att det känns något speciellt, förutom på vissa enskilda ställen.

Sedan satte de igång, Johan nämnde att det skulle bli lite skrapande och tryckande och det blev det också. Ett tag kändes det som att tanden aldrig skulle försvinna men vips så var visdomstanden borta och de sydde ett par stygn innan de satte igång med att dra ut den andra tanden.
När de sedan var klara så fick jag några papper och information om hur jag skulle äta, ta smärtstillande osv. och sen så fick jag ny tid och därefter så drog jag och pappa hemmåt...

Häromdagen, tisdagen den 20:e september var jag på återbesök i linköping. Jag fick röntga och ta avtryck. Nästa gång jag kommer så ska jag få se planen på hur vi ska göra. :)

För ett tag sedan fick jag ett brev hem från Landstinget. Och självklart då från Käkortopedin i Linköping. Jag har nämligen fått en ny tid den 20 september. Ska bli spännande att se vad som nu ska hända! ;)

Idag har det gått 6 dagar sedan jag var i Linköping.
Pappa ringde förrut och sa att jag var intresserad av att fixa till min käke och mina tänder.

Egentligen var det inte alls svårt att bestämma mig om hur jag ville göra. Det är ju klart att jag vill se fin ut, och det är bättre att göra det nu, och se fin ut längre, än att göra det senare eller aldrig.
För jag kunde nämligen välja ifall om jag ville göra det senare i livet. Fast det var bättre om vi gjorde det nu, men det var även möjligt att göra det senare.

Allting är egentligen glasklart.
Det enda jag är rädd för är operationen.

Den 3:e Maj 2011, åkte jag och min pappa till grannstaden Linköping. Jag hade "tagit ledigt" från skolan efter lunch och vi åkte strax efter tolv. Anledningen till att vi åkte dit var för att min tandläkare, Anders Kostman hade skickat en remiss till Käkortopedin där.

Några dagar eller en vecka innan hade en kvinna ringt hem till oss och berättat att jag hade fått en tid, och att det inom några dagar skulle komma hem ett brev till oss med ett frågeformulär i som jag skulle fylla i.
Formuläret hade en del frågor, men jag kryssade bara i ett problem. Nämligen käkknäppningar. Men detta var dock inget som störde mig så mycket.
Det kändes väldigt konstigt att jag bara hade "rätt" på en fråga, det kändes som att jag inte skulle få någon hjälp alls när jag väl kom dit.

Men vi åkte dit, och först hade vi väldigt svårt att hitta parkering så vi virrade omkring i bilen ett tag. Men så hittade vi en parkering och gick för att leta efter stället, men det hittade vi inget heller. Så vi fick gå in och fråga, jag tror det var någon barnmottagning vi var på. De förklarade vägen och sa att vi skulle strunta i kartan vi hade fått tillsammans med formuläret.
När vi väl är påväg till rätt ställe så märker pappa att han hållit kartan upp och ner. Haha!

När vi äntligen kommer dit, i tid, så får vi först sitta ute i väntrummet en stund innan en tand/sjuk sköterska kommer och hämtar oss och visar oss till ett rum där vi får sitta i ca 20 min. Och efter en liten stund kommer en väldigt trevlig kvinna in, Anna-Kari Hajati, som förklarar hur det ligger till. Vilka val av operationer som finns osv.
Hon tittar på mina tänder och ser att det behövs hjälp.

När vi väl har pratat färdigt, jag tror det gick på en halvtimme, så får vi ett häfte där vi kan läsa om det vi just pratat om. Vi bestämmer även att jag får 2 veckor på mig att bestämma mig om jag vill utföra detta eller inte.

Sedan började resan hemmåt igen, pappa och jag småpratade lite, och man kan ju säga att det var betydligt enklare att hitta hem än det var dit.

Hej och välkommen till min blogg! :)

Här kommer du få läsa om min väg till en fin käke/mun/haka.
Anledningen till att jag vill skriva om det här är att jag själv vill se tillbaka i framtiden och minnas, men även för att andra som kanske ska genomgå samma sak ska ha möjlighet att läsa om hur det går till.
Självklart får även andra, som inte alls har någon koppling, oxå läsa det här.

Jag hoppas att ni hänger med mig på min resa genom det här.
/Rebecca